HD:2015:81
- Ämnesord
- Konsumentfordran - Indrivning av fordranRättshandling - Rättshandlings ogiltighet - Integritetsprincipen
- År för fallet
- 2015
- Meddelats
- Diarienummer
- S2014/366
- Liggare
- 2091
Ett inkassobolag till vilket ett kreditbolag hade överfört sin fordran för indrivning hade yrkat att gäldenären skulle åläggas att till bolaget betala fordringar vilka hade uppkommit genom kreditavtal som hade ingåtts genom textmeddelanden. Gäldenären hade yrkat att käromålet skulle förkastas på den grunden att kreditbolaget inte var registrerat i kreditgivarregistret och att inkassobolaget inte hade tillstånd att bedriva inkassoverksamhet. Högsta domstolen ansåg att dessa omständigheter inte medförde att kreditavtalet var ogiltigt och att det varken vid kreditgivningen eller indrivningen av fordringarna hade varit fråga om sådan verksamhet i strid med lag eller god sed att inkassobolagets krav på återbetalning av fordringarnas kapitalbelopp skulle sakna rättsligt skydd på grund av den s.k. integritetsprincipen.